Nattvart firas under harpors brus
Salomons tapeter ifrån golv till tack
Under palmer gröna, pärleportar sköna
Ovad härlighet och kunglig smak
Se hur borden gnistra utav klar kristall
Nu det nya vinet äntligt ricka skall
Skönt i stämma sina harpor all
ögonen som lågor och som snö hans hår
Se på mantelbrömet och på diademet
är det icke själva fader vår
Nej, det är ju sonen klädd i bröllopsgru
han som bjudit alla barnen hem till
Se hur glad han tjänar, svina ögon stenar
Fast han valde sig en fattig brud
Under, över, under, det är du och jag
Du och jag är bruden i den vita skruden
Kan du sörja mer än enda dag
Bruden, män och bruden träder dristligt fram
Sedan ska hon krönas, rikligen belönas
För vad här hon led av hån och skam
Nu har namnets hustru fått en äkta man
Ingen, ingen mer det båda skilja kan
Tala vad som där i himlen för sig går
Det kan ej förklaras, men det kan erfaras
Och på detta väntar, väntar jag
Det kan ej förklaras, men det kan erfaras
