skiftar int i rött och gull,
första torpet bortom roslagstull.
Skyndar mellan ikar, fur och all,
Sjöland på brunstviken vänta får
Egen kåre över böljan går
Trotsigt motorbåten smaltrar fram
Blänkande doftande bensin
Skulle det gälla att fantasi
I den gamla tiden, sorgligen förliden,
när vår bämman sjöng vid dörr
Så jag spörger lilla Rosmarie,
hör blott vad hon svarar, kära ni
Varje tid min vän har ljubehag,
Nyss var luften kul en himlen grå
Men kring hagas slott låg dimma blå
Nu går solen fram och värmer skönt
Ja men de små idyller ho tas av larm
Må mylle svarar jag, men mål leder vi
Bråkar flyga, du kan tänka i vår tid
Än finns dock naturen, solen,
Litt just dit jag viskar var det nord
Som vår fridmans nyn från staden drog
Null i flor hon får till floras fest
Ja helt säkert svarar Rosmarie
Her stod festen Bellmanns fantasi
ack allt det där finns ännu kvar
bättre vin och sköda bättre skeder,
han och vi og bettre flickor
